23. mar, 2019

Att försvara sin heder / Copyright/

Det här är bara några minnesanteckningar efter en verbal konflikt med en självutnämnd ”visuell berättare” i Facebook-gruppen Finska krigsbarn. Problemet med honom var/år att han använder gruppen för att där i små illustrerade inlägg berätta om sitt liv. Många gånger är det bra inlägg men när han berättar om att han träffat en lumparkompis - och det kan han ju göra - men dom ett inslag i krigsbarnbloggen är det faktiskt fullkomligt ointressant. Därför raljerade jag med inlägget genom ett slags upprop att det var dags för alla män skriva ner en del lumparminnen. Alpo formligen exploderade och en trist ordväxling inleddes. Varav ett par citat finns här.

Min lilla analys av den verbala debatten:


Jo, Alpo du har en god berättarteknik, det bekräftar jag igen.  Säkert skulle man kunnat säga att några inlägg var riktiga pärlor, men nu kan jag inte peka ut vilka, eftersom du raderat allt. Men det var väl inte enbart för mig du ursprungligen gjorde dina inlägg och visade bilder. Det var dock inte jag som drabbades, det var i första hand alla de som gillat dem och andra hand de som intresserat läst utan att gilla-markera.

Alpo Murberger Tack Tapani, att du har stängt av kommentarfunktionen i ditt nästa inslag :O Det bevisar ju bara att du alltid vill ha sista ordet i diskussionen. Beklagligt och fegt men... du får gärna ha sista ordet, för jag bryr mig inte det minsta. Jag vill inte kasta pärlor åt svin! Allt detta bevisar ju bara ditt bottenlösa och oförklarliga hat gentemot min person. Varför? Jag har inte gjort något ont mot dig som person.

Jag stängde av kommentarsfunktionen i mitt inslag, Ja. Det gjorde jag för att vi inte skulle ha en inflammerad öppen debatt. Men du hade ju inga problem med att fortsätta diskussionen på annan plats. Jag behöver ingalunda sista ordet. Det har du fått. Egentligen bryr du dig inte det minsta. Så vad menar du då att du inte kastar pärlor för svin? Det bör förklaras. Är det jag som är ett svin ,,,eller? Du kan ju inte svara annat än Ja på den frågan.

Efter två korta medlemskommentarer kommer den här fortsättningen:

Alpo Murberger Sorry. Jag vill inte söndra den här gruppen på något sätt, för här finns mycket bra, sevärt och gammal kunskap och historia. Jag är en fredsälskande person men, när man blir kritiserad, påhoppad och hånad ideligen, bör jag få försvara min heder. Är man öppen för debatt, bör man se VEM som hånar och pikar vem? Som inslaget med "bastandet" till exempel. Helt klart riktat mot MIG som person. Ytterst barnsligt och omoget

Det är första gången i mitt 81 åriga liv jag kallats för svin. Där träffade du rätt för det gjorde verkligen ont. Det är nerskrivet av en fredsälskande person som vill försvara sin heder. Det vore anständigt och på sin plats att du visar var och när du blivit kritiserad, påhoppad och hånad dessutom ideligen. Ja vem är det som hånar och pikar - det är uppenbarligen jag.  Det där med bastandet har funnits som ett inlägg för länge sedan. Men jag har tagit bort det eftersom länken inte längre fungerade. Naturligtvis är det inget hån mot någon. Man kan ju tom tänka att någon av bastubadarna är son eller barnbarn till ett krigsbarn.

Ditt sätt att försvara sin heder kan sammanfattas med dessa utdrag ur dina kommentarer:

- är ytterst barnslig och omogen

- är kritiserande, påhoppade och hånande ideligen

- som hånar och pikar

- vill alltid ha sista ordet

- är beklaglig och feg

- är ett svin

- hyser ett bottenlöst och oförklarligt hat.

Var någonstans och med vilka ord har jag tillvitat dig något liknande.

Du skriver i inledning på ditt långa inlägg bl.a. att detta är ett finare sätt att säga till mig: ”Jag gillar inte dina många värdelösa inlägg och bilder.” Inte någonstans kan du visa var jag skrivet detta. Men om du är korrekt skall du visa helt oredigerat det inlägg jag gjort. Läs här din egen text: Tapani skrev ett inlägg (som jag tog bort men har sparat det på hårddisken).

Visa inlägget som du sparat på din hårddisk. Hade du inte rensat så hade inlägget funnits kvar och jag själv kunde ha visat det.


22 mars 2019

Återkommer Alpo efter några veckors total bortvaro: Det gör han med en bild av en halslapp med ett par kommentarer; bl.a. att Cirka 15 000 blev adopterade av sina fosterföräldrar.

 Det finns inte något som helst belägg för det påståendet. Pertti Kavén kom i sin avhandling fram till att det var inte mer än ca 7000 barn som blev kvar. I Hjälpkommitténs handlingar finns inte heller angivet att 15 000 barn blev kvar efter kriget. Men man anger med viss försiktighet ca 10 000.  För flertalet av dessa träffades det fosterbarns-överenskommelser mellan föräldrarna och fosterföräldrarna. Den avbildade halslappen har han inte kommenterat. Men den visas till kommentaren att 70 000 barn kom till Sverige. Den oinvigde förleds att tro att det var den barnen hade på resan till Sverige, vilket är fel.

Men om jag skulle tillrättalägga Alpos påståenden blir det garanterat bråk igen.

Jag har beslutat att inte längre ansvara för Facebookgruppen. Utan i stället lägga tid på min tidning TERVE Direkt och denna hemsida.