4. jan, 2016

En helt ny stad men var ska folket bo?

En helt ny stad växer fram

Under 2015 har 163 000 personer sökt asyl i Sverige. Av dessa är 35 400 s.k. ensamkommande flyktingbarn. Migrationsverket hade vid årsskiftet 181 890 inskrivna i sitt mottagningssystem, varav 101 100 i verkets asylboenden.

En officiell hemlighet är dock att det finns ett okänt antal personer som valt att inte söka asyl. De flesta bara försvann när de kom till Malmö, Trelleborg eller Göteborg. Några tusen reste vidare till Finland och en del till Norge, andra hämtades av släktingar eller vänner. Det finns ingen som kunnat göra någon beräkning av antalet. Man vet också att hundratals s.k. ensamstående barn helt enkelt avvikit från sina boenden. Ingen vet vart de tagit vägen.

Det finns bara antaganden om antalet papperslösa personer som varierar från ca 20 000 upp till 80 000  Ingen vet var de befinner sig; sannolikt hos släkt, andra landsmän, ”beskyddare” eller privat sammanslutningar. Enligt Utlänningslagen befinner de sig illegalt i Sverige.

En annan grupp är de som fått avslag på sina asylansökningar. År 2014 var antalet ouppklarade utvisningsärenden 22 500 personer. Det är dock ett fåtal som utvisats under året. Snarare har det tillkommit fler, så man kan räkna med att ytterligare minst 30 000 personer uppehåller sig illegalt.

Summerar man antalet personer, som befinner sig i Migrationsverkets asylboende 182 000, papperslösa 50 000 samt ouppklarade utvisningsärenden 30 000 personer, kommer man fram att Sverige har ökat med en minst 260 000 personer på ett enda år. Det är som en helt ny stad på mer än en kvarts miljon invånare skapats.

Boendet – Bostäder - Byggande

Denna nya stad befolkas till 70 % av män/pojkar och 30 % kvinnor/flickor. Och större delen bor alltså i någon typ av förläggning. En svårighet med att veta hur många som verkligen är bosatta är just de som illegalt befinner sig i landet. Uppdrag granskning rapporterade i mars:

Vi ser lägenheter över hela Sverige, där nyanlända ser ut att trängas i stort antal. Gävle, Karlskoga, Farsta, Angered, Kristianstad och många andra städer har samma problem som Norrköping. Det handlar om tvåor, med 13 vuxna och 5 barn folkbokförda på adressen. Eller ettor där 10 till 15 män står skrivna. I Skärholmen och Spånga i Stockholm finns två lägenheter med totalt 64 personer. Nästan 40 av dem är nyanlända.

För att komma ut från flyktingförläggningen och komma igång och få pengar och ens barn kan börja leva ordentligt, äta och studera bättre än på förläggningen, säger en man som står skriven på en 47 kvadratmeter stor lägenhet i Hässleholm, där 15 personer ska bo. I Karlskrona ska 16 personer bo i en etta på 41 kvadratmeter.”

Malmö stad har avslöjat ett flertal olovliga boenden på olika håll i Malmö den senaste tiden. Det rör sig om flera källarlokaler, men även om industrilokaler i hamnen och om villor. Mörkertalet över dessa avarter till boenden är sannolikt stort, eftersom kriminella nätverk och organisationer utnyttjar den svåra bostadssituation Sverige befinner sig i.  Och när kommer man att bemästra detta träsk?


Byggindustrins djupanalys.

Utan fungerande finansiering stannar bostadsbyggandet Avsnitt ur Slutrapport 2015-01-09

För att bostadsbyggandet totalt ska nå 250 000 nya bostäder i hela landet till år 2020 krävs, en årlig tillväxt i hushållens finansiella netto på 30 procent per år, vilket måste bedömas som helt orealistiskt. För att målet för bostadsbyggandet ska nås i Stockholms län måste hushållens finansiella netto årligen växa med 35 procent samtidigt som sysselsättningen måste växa med 6 procent per år. Också dessa tillväxttal förefaller helt orealistiska.

När det gäller övriga variabler kan man knappast räkna med lägre räntenivåer de närmaste åren (reporäntan är noll hösten 2014) och att byggkostnaderna skulle falla kraftigt under en period av snabb tillväxt verkar inte troligt. En sammantagen bedömning av målen för bostadsbyggandet är att dessa antagligen tillkommit med en föreställning om att de avgörande flaskhalsarna finns på utbudssidan.

Den politiska logiken innebär då att om man kan snabba på planprocesserna, minska antalet kostnadsdrivande särkrav, öka tempot i kommunernas planering mm, kan byggtakten öka väsentligt. Men även om kostnader och risker sänks visar modellresultaten att de politiska målen knappast nås. För att väsentligt kunna öka byggtakten måste åtgärder genomföras som underlättar uppbyggnaden och tillväxten av eget kapital hos hushåll och bostadsföretag. Utan sådana åtgärder förefaller målsättningarna snarare vara fromma förhoppningar, än realistiska om än krävande, mål.

Mycket pekar emellertid på att utvecklingen är på väg att styras åt andra hållet, dvs. hushållens finansiella förutsättningar riskerar att försämras.


 Analysen är gjord för exakt ett år sedan. Redan då punkterade man regeringens bostadsbyggnadsprogram. Det som sedan har hänt är att en flyktingvåg av oanade proportioner vält in över Sverige, och som satt en oerhörd press på Sveriges finanser. Invandringens kostnader är givetvis betingat av mängden invandrare och att dessa hyrs in i boenden som kostar samhället åtskilliga miljarder. Reporäntan är nu under noll, men ingenting tyder på lägre byggkostnader och flaskhalsarna finns kvar. Ytterst få kommuner har ökat tempot i planeringen, så byggtakten har inte ökat som önskvärt. Regeringens målsättning om 250 000 bostäder fram till 2020, är fortfarande en from förhoppning.

Men det kommer kanske något? Regeringen har så sent som i december presenterat sin utredning (SOU 2015:109) Bättre samarbete mellan stat och kommun. Vid planering för byggande.  Initialt välkomnas den av Byggindustrin. Att få pressat denna utrednings förslag igenom remissinstanser, lagråd mm fram till lagändringar lär ta några månader innan konkreta förbättringar kommer på plats.  

Dessvärre är det så, att Boverket i juni har korrigerat sina siffror, och redovisar byggbehovet de kommande åren för att vi ska få bukt med rådande bostadsbrist: de tidigare 70 000 årliga bostäderna är numera 76 000. Fram till år 2020 behöver vi, enligt Boverkets nya siffror, bygga 461 000 bostäder. Det motsvarar mer än ett nytt Stockholm. Det är volymer som är tre gånger så höga som de varit de senaste 10-15 åren, säger Bengt J Eriksson, analytiker på Boverket. SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag) kom till liknande (436 000) bostadsbyggnadsbehov.

År 2015 är redan ett förlorat år vad gäller bostadsproduktionen. Byggandet av bostäder har dock ökat snabbt efter år 2012. I år ökade bostadsbyggandet med 25 procent, till cirka 48 000 påbörjade bostäder enligt Boverkets prognos. Nästa år påbörjas runt 53 500 bostäder. Byggindustrin tror dock på lägre tal 2016, bl.a. med hänsyn till regeringens reducering av ROT-avdraget.  Det är således långt kvar till att komma ens i närheten av Boverkets och SABO:s prognoser som förutsätter årlig produktion på 75 - 76 000 bostäder.

I detta perspektiv framstår Ola Johanssons (Centerpartiets bostadspolitiska talesperson) hurtfriska förslag om ett fempunktsprogram för att skaka fram 20 000 bostäder på tre år som fullständigt löjeväckande.

Under överskådlig tid kommer inte bostadsbyggandet att nå de nivåer som behövs för att svara mot befolkningsökningen. Man bygger för medelklassen medan det är flyktingströmmarna, som står för det mesta av befolkningstillväxten, och byggandet kommer inte omedelbart tillgodose invandringens behov sett till bostadstyp, ort och kostnad. 

. Boendekvalitet 
De billigaste förslagen på asylboenden som når upp till kraven måste accepteras av Migrationsverket. Det gör det möjligt att med låg standard ta ut hög vinst. Men det måste kunna erbjudas ett värdigt boende med möjlighet till engagemang i lokala aktiviteter som kan skapa ett nytt sammanhang att känna sig trygg i.

Bristen på hyresrätter i städerna kombinerat med LOU, lagen om offentlig upphandling, gör att de billigaste förslagen som når upp till kraven måste accepteras. Det innebär ofta omgjorda hotell på landsbygden som inte går med vinst och det är en kortsiktig osäker lösning på ett akut problem. 
I en kalkyl där minimikraven för ABT (Tillfälligt anläggningsboende) uppnås kan det utläsas att det går att göra stora vinster om man låter kostnader för ytterligare kvaliteter utebli. Och precis som annars på bostadsmarknaden är det de mest utsatta som blir lidande.
Privata aktörer gör alltså vinst på att asylsökande lever under minimala förhållanden som de flesta av oss aldrig skulle acceptera. Standarden minskar medan vinsterna ökar, och bostadsbristen trycker på med löfte om ytter­ligare försämringar. 
Situationen är inte övergående och det krävs en långsiktig lösning. Vi kan inte låta människor bli utnyttjade, genom att endast ses som siffror i ett excelark.

Behov 100 000 nya bostäder årligen.

Den 12 jan 2016 redovisar Boverket i en DN-artikel än mer dramatiskt antal bostäder som årligen behöver byggas. Flyktingströmmen gör att det behövs lika många nya bostäder varje år under de kommande fem åren som under miljonprogrammet, enligt Boverket. Men enligt myndigheten blir behovet mycket svårt att uppfylla. Nu varnar experter för förvärrad bostadsbrist och ytterligare stigande bostadspriser, framför allt i storstäderna. Siffran som anges är 100 000.  (Grafen överst från DN-artikeln.)

Trångboddheten i kommer att öka i Sverige de kommande åren. Konsekvenserna av detta är svåra att överblicka, men man kan konstatera att de är oroande. 

Många av de som nu vistas i Migrationsverkets resp kommunernas kollektiva boenden lär få räkna med att det kommer att dröja åtskilliga år innan de kan anvisas annat boende. Det finns knappast några planer på att genomföra modulbyggen eller ens containerbyar, vilket skulle kunna varit bättre alternativ än nuvarnade logementliknande inkvarteringar. 

Många svarta krafter kommer fortsätta att skapa parallella bostadsmarknader. Detta sker bl.a. genom socialtjänsten medverkan. Bostadsbristen och en ökande svarthandel på hyresmarknaden gör att kommuner betalar ut bidrag för svarta hyror trots att pengarna ibland går till kriminell verksamhet. Det visar Boverkets kartläggning av nyanländas bostadssituation. Fullt medvetet används skattebetalarnas pengar för att gynna de kriminella krafterna.Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, flera kommuner och nyanlända har själva berättat om den svarta bostadsmarknaden.

Handeln med folkbokföringsadresser kommer inte upphöra förrän merparten av de som nu bor i Migrationsverkets olika egna och förhyrda boendeformer i väsentlig omfattning reducerats. Och Migrationsverket har tvingats förhyra de flesta boendena av privata entreprenörer, som nu kan berika sig på skattemedel, som uppgår till flera miljarder årligen. Första två åren är det statskassan som står för kostnaderna men ansvaret går över till kommunerna, som kommer att tvingas till betydande skattehöjningar för att klara av finansieringen.