4. okt, 2015

Har kriget nått Sverige, och behövs undantagstillstånd?

Man kan inte som Morgan Johansson, säga att vi har ”alla blivit liksom tagna på sängen”. Det har sedan länge varit känt att bostadsmarknaden blivit den flaskhals, som kommer att skapa de riktigt stora problemen i flyktingmottagningen och den långsiktiga integrationen. Bostadskrisen kommer att skapa problem också för arbetsmarknaden. Den är redan ett stort bekymmer för studenter och ungdomar som tvingas stanna kvar i föräldrahemmen.

Det har inte byggts tillräckligt med bostäder på flera år och Boverket har för länge sedan gjort en prognos som visade att det behövde byggas mer än 70 000 bostäder årligen under hela mandatperioden. Deras prognos utgick från invandringsvolymen som gällde 2014 och ett par månader in på 2015. Regeringen har som mål att det ska byggas 250 000 bostäder till år 2020. En färsk analys beställd av Sveriges Byggindustrier visar dock att det blir i det närmaste omöjligt att nå målet. Byggindustrin räknar med att endast 45 000 bostäder/år byggs de närmsta åren. Det uppstår därför en ackumulerad bostadsbrist, med en rad oönskade och effekter som följd.

Ingen har ännu kalkylerat med effekten av den kraftigt ökade invandringen, som startade i september och som kommer att pågå länge än. Den ställer alla tidigare prognoser på ända. Migrationsverket formligen vädjar till företag och allmänhet att leta alla tänkbara fastigheter, som kan ge ”tak över huvudet” till 70 000 flyktingar som är på väg de närmaste 2-3 månaderna. Bostadsbehovet vid mandatperiodens slut kommer troligen handla om en halv miljon bostäder.

Man får nästa känslan av att Sverige befinner sig mitt i kriget.

Den förtätning och koncentration av asylboenden som Migrationsverket nu tvingas till kommer att kunna skapa enorma konflikter, både inom boendena och i relationerna till samhället, där asylboenden och lokalbefolkning kan drabba samman i förödande svårkontrollerade upplopp. Det enda som kan motverka sådan händelser är att flyktingarna får meningsfull sysselsättning. Trångboddhet och sysslolöshet är en farlig kombination. Men vem har kapacitet, metoder och personal att ta tag i preventiva åtgärder för att motverka antydda problem. Migrationsministern har förhoppningar om att de svenska föreningarna, grupperna, sammanslutningarna, som nu frivilligt och engagerat ställt upp i flyktingmottagningen, skall fortsätta ytterligare en tid med sina enastående insatser. Det är förhoppningar som man inte kan räkna med hur länge som helst. Även frivilliga engagerade människor blir till slut fysiskt och mentalt trötta. 

I Finland är man mera medvetna om att sysslolöshet och passivitet kan vara en säkerhetsrisk, därför är man inställda på att hitta arbetsuppgifter. Det skulle till exempel kunna röra sig om lättare skogsavverkning, bärplockning, snöskottning eller olika former av fastighetsunderhåll. Merit Wager redovisar detta i svensk översättning i sin blogg .

Det finns sannolikt inte andra praktiskt och snabbt genomförbara lösningar än containerbyar, modulhus, bostadsbaracker, enkla Attefallshus och de prefabricerade flyktinghus som IKEA och andra producerar till flyktinglägren i konfliktområdenas närområden. Till sådana läger fordras genomtänkt organisation och system med snabbt uppbyggda sanitetshus.

Och ännu har inte någon politiker vågat säga Time Out. Vi måste stoppa invandringen åtminstone temporärt för att för en tid kunna lösa ett antal av de problem som eljest kommer att skapa totalt kaos i Sverige.

Inte ens i Finland rådde sådan förvirring när 450 000 personer evakuerades på några få veckor från sina hem i Karelen, Hangö, Salla, öarna i Finska viken m.fl. platser.

Risken att regeringen måste besluta om undantagstillstånd kan vara närmare än vi anar.