Analyser o reflektioner

17. jun, 2017

Det fanns en del folk i riksdagen som redan för 4-5 år sedan tyckte att flyktinghjälp skulle bli mer framgångsrik om man skapade förutsättningar för flyktingarna att stanna i sitt eget närområde. Fler skulle kunna bli hjälpta för de pengar man satsade på det. Men detta var rasistiskt, invandrarfientligt ja rent av nazistiskt, FY FY.
En partiledare stod plötsligt på en estrad och ropade till svenska folket "Öppna era hjärtan, flyktingar behöver hjälp!" Och svenska folket öppnade sina hjärtan och gränser. Tävlade med Tyskland om att bli världens främsta stormakt i flyktingmottagning. Och VANN! Räknat per invånare blev Sverige stor vinnare. Den ropande partiledaren försvann, gömde sig, som en skrämd hund med svansen mellan benen och slokande öron.
Hösten 2015 hade Sverige tagit emot lika många flyktingar som Uppsalas invånarantal. En avgörande skillnad var dock att det till 80 % var bara män och unga pojkar. En annan var att man knappast visste namn eller ålder på invånarna i den nya staden.
Det visade sig också att man saknade bostäder till alla dessa. Flyktinglägren blev lukrativa affärer för många näringsidkare, som blev mångmiljonärer på skattemedel. Sedan var det ju lite problematiskt att Sverige hade brist på lärare, socialtjänstpersonal, poliser, gode män till flyktingarna, mm. Och när man efter riksdags-debacle med olika former av pseudoöverenskommelser skapade blockering av demokratiskt riksdagsarbete, hade man målat in sig i ett handlingsförlamat hörn. Då kom regeringens justitie- resp inrikesminister fram till att Sverige måste stoppa den okontrollerade invandringen, redan i Köpenhamn. Det var Öresundspendlarna som fick ta obehaget av den åtgärden.
EU hade då redan kommit fram till att hjälpen till flyktingarna sannolikt var effektivare om de kunde stanna i närområdet. Turkiet fixade mot att de fick ekonomisk kompensation.
Fortfarande finns ett nytt Uppsala utspritt i landet där man inte har koll på var några tiotusentals unga män finns. Det har visat sig att många inte har asylskäl att stanna och de får inte vistas i landet. Men var är de? Säpo hade någorlunda grepp en 3-400 som radikaliserats och utgör risker för samhället. Men nu har Säpochefen kommit fram till att kan vara 10 gånger så många som utgör potentiella hot mot samhället.
En stad av Uppsalas storlek är ännu inte byggd och det kommer den inte att bli heller när man läser om Boverkets prognoser över byggandet. Behovet av nya bostäder för de närmaste tio åren, fram till 2025, bedöms vara 710 000. En större del av dessa, 440 000, bedöms behövas redan 2020 vilket innebär en genomsnittlig årstakt om 88 000 nya bostäder.
I detta läge är Dö-nickarna i riksdagen på väg att skapa regeringskris, när Sverige som bäst behöver samförstånd.

26. maj, 2016

Bostadskrisen 2016-2025

Boverket beskrev bostadsbehovet i sin  Rapport 2015:18 den 25 mars så här: "Med nya befolkningsprognoser som utgångspunkt ----- kan bostadsbehoven de närmaste åren fram till 2020 vara 71 000 nya bostäder om året. Det motsvarar mer än ett nytt Linköping varje år - sex år i rad."

Men det var då det. Hösten 2015 skruvas siffran upp. Den mycket snabba befolkningsökningen utgör en stor utmaning. I SCB:s prognos från maj beräknas Sveriges befolkning öka med drygt 1,1 miljoner under den kommande tioårsperioden fram till 2025. Boverkets aktuella byggbehovsanalys från oktober 2015 indikerade att det behöver färdigställas fler än 75 000 bostäder årligen under åren 2015-2020. Under överskådlig tid kommer inte bostadsbyggandet att nå de nivåer som behövs för att svara mot befolkningsökningen.”

Man kan då observeras att den enorma tillströmningen av flyktingar som kom från slutet av oktober till mitten av december knappast har varit med i några prognosberäkningar. En stad av Uppsalas storlek bestående av 80 % män och pojkar kom till Sverige under sena höstmånader.

Tak över huvudet har fixats – men det är inte mer än så.

 Hur gick det då med byggandet av bostäder år 2015? Jo, SCB ger svaret: Det påbörjades 45 250 lägenheter år 2015, medan det byggdes 25 565 lägenheter i flerbostadshus och 9 038 i småhus; alltså  summa 34 603 lägenheter. Vid ingången av 2016  saknas alltså ca 40 000 lägenheter som redan borde varit klara enligt Boverket.  Denna brist måste adderas till de följande fyra åren om Boverkets behovspronos skall kunna uppfyllas. Det visar ett behov av minst 83 000 (75 000 + 8 000) lägenheter/år. Det motsvarar mer än ett nytt Solna fem år i rad.

 Boverket visar på att antalet påbörjade lägenheter kommer att vara c a 57 000 år 2016 och 71 000 år 2017. Det är ju förstås ett bekymmer att utgå från påbörjat antal eftersom det inte kommer att motsvara antalet färdigställda. Den skillnaden 2015 var mer än 10 000. Minst var femte lägenhet blev inte klar under året. Och vad talar för att det kommer att vara annorlunda i år och nästa år. Även om alla påbörjade lägenheter skulle bli färdigställda inom året uppstår likväl en rejäl brist för att nå behovet som nu är 83 000.  

Bostadsbristen kommer att vara ett mycket långvarigt problem och sannolikt katastrofal för stora befolkningsgrupper under åtskilliga år. 

25. maj, 2016

Sevedsområdet i Malmö består bara av några få gator och kvarter i Malmös geografiska centrum. I länken till Seved har jag bara samlat det som tidningar och SVT visat på webben de senaste 6-7 åren. Läs om Seved i Malmö.

14. feb, 2016

Jag ville stilla min nyfikenhet vad gäller omfattningen av bråk på asylboenden. Enklaste sättet att skapa någon slags bild av hur det ser ut, var att ”googla”.  Alltså jag skrev bara ”bråk på asylboenden” i Googles sökruta och fick 200 svar.  Svaren utgjordes främst av länkar till artiklar i landets lokalpress. Två händelser fick stort genomslag och beskrivs i såväl riks- som lokalpressen. Det var ett bråk i Garpenberg, där flera personer blev anhållna, ett annat bråk i Filipstad. 

Min lilla privata spaning resulterade i att jag hittade drygt 110 asylboenden som någon gång figurerat i någon typ av bråk som inneburit polisingripande.  Någon incident skedde 2011 en del 2012 med stigande antal följande år. Bråk i asylboenden sker nu allt oftare över hela landet, från Pajala i norr till Tomelilla i söder, i ca 40 % av landet kommuner.

 Någon metodiskt studie av vad bråken gällt har inte gjorts, men en generell uppfattning blir att det kan varit allt  från hot till veritabla slagsmål med tillhyggen av olika slag, knivar förekommer ofta. Många rapporter beskriver att inblandade måst söka akutvård. Minst två mord har skett. Ett på en anställ på ett asylboende i Mölndal. Nyligen också på en flykting på ett asylboende i Ljusne. Det s.k. Ikeamordet utfördes av en som bodde kvar på ett asylboende, men skulle utvisas.

Bakomliggande är ofta etniska, religiös, kulturella olikheter ofta utlöser bråken. Det är uppenbart att grupper med  sådana olikheter blandas på många boenden.

Frustrationen över trångboddhet, väntan på beslut och sysslolöshet kan gå ut över själva anläggningen med större eller mindre skadegörelse som resultat. Polisen har kunnat konstatera att en del av de bränder som skett på asylboenden har startat inifrån, varför man inte kan utesluta att någon asylboende kan vara gärningsman.

Expressen publicerar en purfärsk ledare som har rubriken Asylboende är en krutdurk. Men logiken i Johannes Forssbergs kommentarer är typisk för PK-journalister. En grundförutsättning för att "de som bor där skyddas från våld, är att vi vet hur verkligheten ser ut". Samtidigt menar Forssberg att kunskap om bråk på asylboenden tar "SD-anhanget som intäkt för att de asylsökande är en våldsam grupp."  Men Forssberg bekräfta själv att om 100 000-tals svenskar som trängts ihop på samma sätt hade våldsbenägna individer också blivit triggade till bråk.  

Göteborgspostens krönikör Alice Teodorescu skriver i en ledare: "Om vårt system är så hårt ansträngt att det bidrar till att öka pressen på redan utsatta människor måste vi också våga ta konsekvenserna av den uppkomna utvecklingen. Antingen får vi acceptera att exempelvis kristna som flytt till Sverige får utstå trakasserier, våld och hot också här, och att personal som går emellan bråk gör det med livet som insats - eller så får vi medge att vi har tagit oss vatten över huvudet och att situationen blivit ohanterlig." 

Sannolikt är mörkertalet stort över såväl antal som frekvens av bråk. I de flesta av här angivna platserna har polisen blivit tillkallad, men polisens förtegenhet är uppenbar. Benägenhet hos ledning och personal att tysta ner en hel del bråk förekommer säkert också.

Barn- och äldreminister Åsa Regnér intervjuades i Agenda och var klart orolig för läget i kommunerna; 86 av landets 290 kommuner har gjort Lex Sara-anmälan om de egna socilatjänsternas bristande förmåga att fullgöra sina åligganden. 

Det är dags att Sverige, som under krigsåren bygger interneringsläger, ditt de som fått avslag på asylansökan omplaceras. Och mera slutna instutioner, som Kirsebergsanstalten i Malmö, används för asylsökande som anses vara större sökerhetsrisker. För något måste ske. Personalen och fredliga flyktingar skall inte behöva se blod flyta i rum och korridorer och känna skräcken för att någon plötsligt skall bli skadad eller knivstucken. 

 

3. feb, 2016

Om fem år kommer det att saknas 55.000 lärare, visar nya siffror. Det är tusentals fler lärare än i tidigare prognoser. När Lärarförbundet 2008 varnade om en kommande lärarbrist beräknades behovet vara 43.000 lärare år 2020. Lärarbristen ser ut att bli ännu större än befarat, visade nya siffror som Lärarförbundet tog fram i februari 2015. Till 2025 visade prognosen att det kommer att saknas 65.000 behöriga lärare.
Men bara för några dagar sedan (20 jan) konstaterar lärarförbundet att inte ens det är tillräckligt.

"Flyktingsituationen innebär att 17 000 fler lärare kommer att be­hövas — utöver det vi tidigare känt till. Bristen kommer alltså snabbare och blir större än de 65 000 år 2025 som vi i Lärarförbundet har varnat för. Det går inte ihop. Extraordinära åtgärder behövs nu för att garantera kvaliteten i undervisningen och säkra lärares och skolledares arbetsmiljö.

Flyktingsituationen gav oss 71 000 fler elever förra året. Det är ungefär lika många som två tredjedels årskull. Det är sorgligt att Sverige inte är bättre rustat för det vi nu står inför. Skolans utmaningar är inte nya och det är inte de nyanlända elevernas fel att lärar­yrket har varit alltför lågt värderat under alltför lång tid. Men flyktingsituationen gör det än mer angeläget att hitta lösningar — för både elevers och lärares skull."

Från Lärarnas tidning 2016-02-03 11:14
Det har aldrig saknats så många lärare som i dag. Rekryteringsproblemen har stigit till nya toppnivåer, enligt en ny rapport från Arbetsförmedlingen. Under 2016 kommer framför allt förskollärare och specialpedagoger, men även lärare i grundskolan och gymnasielärare i yrkesämnen att saknas.

Bostadskrisen kommer ett bli en svårhanterad härdsmälta i samhället. Som Johan Westerholm så tydligt visar är bristerna i kommunernas socialtjänst på väg att kunna bli lika allvarlig. Det var ju också bara ett par dagar sedan som Försäkringskassan flaggade för betydande kostnadsökningar på grund av mer familjebidrag, fler barnbidrag och mer hyresbidrag.
Och den befintliga och växande lärarbristen visar också på ett gigantiskt problem. Och då har inte behovet av SFI-lärare analyserats.