Facebook Finska Krigsbarn

8. jul, 2019

Romanmanuskriptet Två mammors barn / Kahden äitien lapsi försvann plötsligt. 😮

Nå, det var kanske inte någon större förlust för FB-finska krigsbarn, med tanke på innehållet. Men den kommer kanske ut till allmänheten om det finns någon förläggare som känner för den. För i ärlighetens namn måste erkännas att det dagliga samtalsspråk som används är flytande och lästläst. Men den kan ju också ges ut på eget förlag "on demand" dvs "på begäran"  -  att varje kund gör en beställning och boken trycks och levereras till kunden. Det är inte så riskfull som att trycka ett antal böcker som kanske inte blir sålda.

5. jul, 2019

FaceBook gruppen Finska Krigsbarn är ett forum skapat av Säde Ikonen, som ville samla krigsbarn och deras anhöriga för att utbyta erfarenheter och kunskap om just finska krigsbarn. Hon hoppades på att just krigsbarnens egna barn skulle kunna söka sig till gruppen för att söka svar på sina frågor eller byta tankar om att vara barn till oss. Och det har de också gjort. Jag tror att majoriteten är just ättlingar och anöriga till krigsbarn samt en del representanter för de svenska fosterfamiljerna.Utbytena har väl fungerat något sånär, men sedan juni (2019) har en medlem tagit sig friheten att publicera sitt manus till en roman med titeln Två mammors barn / Kahden äitien lapsi. Författaren presenterar själv sin bok (sitt manuskript)  såhär:


”Ja, jag har skrivit en roman om krigsbarn som handlar om deras fortsatta öden, i vuxen ålder. Romanens huvudperson, kan man kalla henne för, heter Kyllikki, som blev en framstående arkitekt. Andra huvudpersonen är journalisten Erkki Kurkela, som har samlat berättelser om före detta finska krigsbarns öden senare i vuxenlivet.

Mellan Kyllikki och Erkki uppstår så småningom ett kärleksförhållande som senare blir ganska stormigt. I romanen förekommer även en Anitta, även hon ett krigsbarn som hade hamnat lite snett i livet och som jobbade som prostituerad i Göteborg och som Erkki fick intervjua och återge hennes sorgliga berättelse.”


Det är alltså en till största delen en fiktion - ett hopkok av fantasi en del fakta och kvasipsologiska resonemang om krigsbarn och pseudomoraliska förklaringar. Jag har försökt läsa något av det hittills publicerade i FB i tron att det kunde vara något intressant, eftersom författaren påstod att många som läst hans manus menar att han måste publicera sitt alster. Nu efter 4:e eller 5:e kapitlet är jag förskräckt över innehållet. Den förmenta romanen är för mig en veritabel smörja. 
Det är stundtals omöjligt att förstå vem som upplever det som berättas - en pseudonym eller författaren själv. Oavsett vilket är det ur författarens hjärna allt kommer, det är hans person och personlighet som får direkt genomslag i texten.
Om man bortser från en rad grammatiska kollapser, är nog författarens kvinnosyn den som borde få läsarna att slå bakut. Manuskriptets berättarpersonen har en starkt sexisistisk kvinnosyn, vilket framkommet i alla inslag om vilka kvinnor han söker, betraktar och/eller besöker. Bilden till den tänkta bokens omslag ger en antydan om detta.
Det är intressant att se, att vid författarens första presentation av sin bok var det 14-15 personer som yttryckte sitt gillande. Inga Gilla-markeringar syns till de senare publicerade kapitlen. Jag tror inte att det som hittills erbjudits läsarna motsvarar förväntningarna.
Om någon till Facebook anmäler författarens inlägg som olämpliga kommer de troligen blockeras av FB.
2. jan, 2019
Dotter till ett krigsbarn skriver.

En mycket intressant skildring om en ofta förekommande fråga som uppstått som en konsekvens av att modern varit ett krigsbarn i Sverige.
Essä: Jag är barn till ett krigsbarn och vill veta vad det betyder att bära det arvet

4. dec, 2016

Centralförbundet för krigsbarnsföreningarna i Finland har genomfört ett projekt som innebar att man startat ett digitalt krigsbarnsmuseum. Här finns mängder med artiklar på finska, svenska och danska om och av finsk krigsbarn. Fakta och historia presenterat på många olika sätt i dokumentsamlingar, fotosidor, personliga minnen, litterturförteckningar och  digitaliserade böcker. Dessutom finns alla medlemstidningarnu från Finland och Sverige. De sträcker sig från början av 1990-talet till dags datum - en fantastisk känna till studier, ja t.o.m. forskning om finska krigsbarns upplevelser på gott och ont.

Museet öppnade den 22 september 2016. Det är fritt fram att närhelst du vill klicka på skylten Stig In och surfa runt i "lokalerna" besöka gallerierna, titta i  montrar och läsa om sådant du inte tidigare känt till. Kanske kan du hitta din egen resa, eller barnhemmet du vistats på. Alltid gratis entré - Välkomment till krigsbarns utställningen.

5. nov, 2015

Önskemål om att ta hand om finska barn blev plötsligt och oväntat stort i början av januari 1942. Familjer anmälde sig ivrigt per telefon till hjälpkommittén, företag och föreningar startade barnhem över hela landet och pengar donerades i rekordstor omfattning,

Läs en DN artikel här.